Regeringens omstridda lagförslag om den så kallade exportmodellen är nu klart. I ett nötskal innebär lagen att riksmedlaren får striktare tyglar. Tidigare har kutymen varit att riksmedlaren i arbetskonflikter följer den allmänna lönelinjen. Nu skriver man in i lagen att hen bör göra det. Det är inte i lagtexten ordagrant formulerat att riksmedlaren inte får ge ett medlingsbud som överstiger den allmänna linjen, men i praktiken är det innebörden. I lagtexten slås det fast att riksmedlaren inte får skapa störningar på arbetsmarknaden eller äventyra landets ekonomiska intressen. En störning på arbetsmarknaden kan exempelvis vara ett medlingsbud som leder till löneinflation.
Arto Satonen betonade under mötet med medierna att regeringen inte begränsar avtalsfriheten och avtalsparterna ska, precis som tidigare, i första hand ska försöka hitta en lösning sinsemellan. Lagstiftningen binder inte avtalsparterna till den allmänna linjen, så åtminstone i teorin är det möjligt att förhandla sig till högre löneförhöjningar. Men i praktiken är förutsättningarna så gott som obefintliga, åtminstone för den kommunala sektorn som helhet.
Följden blir att exportindustrin sätter lönetaket för alla andra branscher och i en avtalskonflikt är riksmedlarens händer bakbundna. Därför har man inom den offentliga sektorn kraftigt varit emot exportmodellen. Lönerna inom den offentliga sektorn släpar efter och följden av exportmodellen blir sannolikt att lönegapet växer. Lagen kommer att omöjliggöra en liknande avtalslösning som år 2022 gav de kommunalt anställda något högre löneförhöjningar än exportbranschen.
–Att sätta den allmänna linjen som en övre gräns för den offentliga sektorns löneförhöjningar är ett allvarligt ingrepp som försämrar attraktionskraften för läraryrket, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
– Vi är besvikna och upprörda över att regeringen ger förslaget till riksdagen. Lagen kommer att orsaka tolkningskonflikter och sannolikt fler störningar i arbetsfreden. Riksmedlarens befogenheter begränsas och medlarens opartiskhet urholkas, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
När, och på vilka grunder, kan den offentliga sektorn överskrida den allmänna linjen?
– I lagförslaget tar man inte ställning till när, eller om, den offentliga sektorn kan avvika från den allmänna linjen. Man utgår från att störningar på arbetsmarknaden inte får uppstå och medlingsbudet ska vara i linje med det. Vad parterna sinsemellan kommer överens om går man inte in på i lagen, utan man slår fast spelregler för riksmedlaren, säger regeringsråd Nico Steiner vid Arbets- och näringsministeriet.
– I ett litet exportberoende land som Finland är det exportindustrin som definierar den offentliga sektorns verksamhetsförutsättningar och i slutändan vilka resurser som finns, säger Arto Satonen.
I lagförslaget framgår också att om en förlikningsnämnd tillsätts ska riksmedlaren fungera som dess ordförande. Tanken är att lagen ska träda i kraft 1.12.2024.
Text och foto: Mattias Fagerholm
