Alla bör behandlas respektfullt i skolan

ellinor hellman
Ellinor Hellman är rektor för Storängens skola i Esbo som har en jämställdhets- och likabehandlingsplan, också om coronaläget satt käppar i hjulen för en uppdatering. Foto: Pia Lindroth

Storängens skola i Esbo har en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras vart tredje år. Alla skolor i Esbo har samma botten för sina planer, men de är specifika för varje skola och bygger på en kartläggning bland skolans elever, berättar rektor Ellinor Hellman.

– Våren 2016 gjordes en kartläggning i vår skola som ledde till den plan som fortfarande gäller. En ny kartläggning gjordes våren 2019. Tanken var att planen skulle uppdateras i samarbete med eleverna under hösten och sedan färdigställas. Sedan kom coronan som gjorde att vi inte blev färdiga med den.

Nu ligger jämställdhets- och likabehandlingsplanen hos ett lärarteam som gör uppdateringen det här året i stället, i samarbete med eleverna.

– Kartläggningen inför varje uppdatering görs för att kolla hur eleverna uppfattar sin skola och hur miljön känns för dem då det gäller jämställdhet och likabehandling. Sedan väljer eleverna mål för vårt gemensamma arbete.

Skolan har ordnat program för att uppnå målen i planen och utvärderar också de åtgärder som skett.

Målen i planen har i stort sett varit desamma sedan den första planen 2017. Målen i planen är bl.a. att alla oberoende av kön och andra faktorer skall behandlas respektfullt av skolan personal. Det skall kännas rättvist för eleverna oberoende av om man är flicka eller pojke.

– Läsåret 2016–17 pratade vi inte så mycket om att en elev känner sig som något annat än pojke eller flicka. Men det har förändrats mycket under de senaste åren.

Inte heller nu har ärendet uttryckligen lyfts fram, men Ellinor Hellman påpekar att då man tidigare fyllde i exempelvis en enkät fick man frågan om man är man eller kvinna, medan det nuförtiden finns flera alternativ såsom ”annat” eller ”ingendera” eller ”vill inte uppge”.

Minoriteter uppmärksammas

Andra saker som eleverna i kartläggningen upplevde som viktiga var att inte heller de får behandla varandra respektlöst. En annan målsättning var att eleverna skall förstå att ord som är benämningar på sexuella minoriteter inte får användas som skällsord.

I Storängens skola har det funnits rätt få elever med annan kulturell bakgrund än finländsk, varför skällsord som har med folkslag och nationalitet att göra inte har tagits upp i elevernas målsättningar.

– Vi lever i en rätt så homogen bubbla, som förhoppningsvis ändrar karaktär i framtiden. Jag ser det som problematiskt att våra elever växer upp i en så likformig vardag. Överhuvudtaget har de svenska skolorna i huvudstadsregionen länge haft betydligt färre elever med annan kulturell bakgrund än de finskspråkiga skolorna, säger Hellman.

Under detta läsår vill skolan gärna ha en temavecka eller motsvarande som lyfter fram minoriteter.

– Det här gäller förutom kulturella skillnader och sexualitet också olika funktionsvariationer. Det handlar om att befinna sig i en minoritetssituation i relation till andra. Den här tankeövningen är väldigt viktig.

Storängens skola öppnade då Sökövikens högstadium och Mårtensbro skola slogs ihop år 2015. Då blev också Ellinor Hellman utsedd till rektor.
Årets därpå gjorde den första jämställdhets- och likabehandlingsplanen upp.

– Vi hade från början aktivt program om genusfrågor i åk 7–9 och grupparbeten bland föräldrarna kring jämställdhetsplanen på föräldramöten och vi har i samarbete med Folkhälsan arbetat för att lyfta fram allas individuella styrkor inom ett projekt om positiv pedagogik.

Mellanväggar i duschutrymmet

I det sammanhanget diskuterades också mera praktiska angelägenheter, såsom elevtoaletter och omklädningsrum.

– Just nu är wc:na en icke-fråga för de är sedan i maj fördelade enligt klass eller årskurs.

–Att våra wc-utrymmen tidigare varit könsspecifika beror på att det stod F och P på dörrarna när skolhuset stod färdigt, vilket ju är helt onödigt. Att ha skilda toaletter för flickor och pojkar är något som hänger kvar sedan gammalt, säger Ellinor Hellman.

Frågan om möjligheten att nyttja duschutrymmen och omklädningsrum i enrum är svårare, rent praktiskt.

– Om enskilda duschutrymmen dyker upp som ett behov funderar vi nog ut något men egentligen borde duschutrymmena byggas om i så fall, säger Ellinor Hellman.

– Om du frågar eleverna så tror jag nog att de flesta skulle vilja duscha ensamma. Det gäller väl oss alla!

När man bygger nya skolor eller planerar om duschutrymmen i gamla skolor borde man åtminstone placera in mellanväggar mellan duscharna, tycker Ellinor Hellman.

– Utan mellanväggar har man nog inget ”privatliv” alls.

Tom Ahlfors

Läs också artikeln Lagen förutsätter plan för jämställdhet.